Välkommen till Rotary Doctors Sweden

Rotary Doctors Sweden

3 dagar sedan

Rotary Doctors 30 år. För 30 år sedan grundades Rotary Doctors. Under hösten ska vi här visa glimtar av den tidigare verksamheten.
Några år före och efter millennieskiftet genomförde Rotary Doctors ett ambitiöst utbildningsprogram i åtta område i Siayadistriktet. Det var en stor satsning och en hel del utmaningar när det genomfördes. Nu 15 -18 år senare bekräftar den lokala sjukvården att flertalet av de utbildade byhälsovolontärerna är kvar och aktiva i sina byarna och sju hälsodispensärer, av åtta, har myndigheterna drivit vidare. Utbildning lönar sig på lång sikt!
Bilder: Pia Appelgren ... Läs merLäs mindre

Rotary Doctors Sweden

1 vecka sedan

Ulrika Elmroth, distriktsläkare från Stockholm, är just nu i North Pokot, ett nytt område där Rotary Doctors arbetar. Ulrika, som är IW doktor (finaniserad av Inner Wheel) här skriver hon om sitt jobb på Kachelibasjukhuset:
Här sitter patienterna helst ute under träden på sjukhusområdet, så ofta är det helt tomt på salen när vi kommer, och så ropar personalen in patienterna för ronden, och efter några minuter är alla sängar fulla. I Sverige pratas det ju mycket om vårdplatsbrist, men här känner de inte till det begreppet. Om sängarna tar slut får patienterna dela, och personalen jobbar typ så mycket de hinner på en dag, resten får göras nästa dag (dessvärre utan nån genomtänkt prioritering).
Det är ganska vanligt med magkatarr här, och vi har haft flera patienter som lagts in för observation p g a detta. Jag börjar ana att det beror på oförmåga att skilja på olika typer av buksmärta i kombination med att de har ett prov för tyfoid feber (en väldigt allvarlig form av salmonella med hög feber, buksmärta och blodiga diarréer) som tas i tid och otid. Problemet är att provet, som är från 1800-talet, är väldigt ospecifikt, inte kan skilja på ny och gammal infektion och korsreagerar med allt möjligt (t ex malaria som ju är vanligt!). När det utfaller positivt glömmer man att se på patientens helhetsbild och sätter in maxbehandling på allt, med minst 2 sorters iv antibiotika, iv magsårsmedicin mm. Det som hemma i Sverige hade lösts med egenvård eller ett besök på vårdcentralen, recept på Omeprazol i nån vecka och möjligen en kontroll av blodvärdet blir några dagars inneliggande vård här. I veckan har Collins och jag jobbat systematiskt med de här patienterna, tagit bort iv behandling, utrett för helicobacter och anemi (alla har ju lågt blodvärde här men annars har proverna faktiskt varit normala!) och behandlat därefter, typ med Omeprazol och järntabletter.
Diabetes är en helt annan sak här jämfört med hemma. Det finns minst sagt begränsade möjligheter till behandling, och patienterna får komma till sjukhuset och styra upp behandlingen med jämna mellanrum, typ nån vecka i månaden, då medicinerna tagit slut och/eller blodsockret blivit åt skogen för högt. Patienterna är ganska unga och smala så jag har funderat över vilken typ av diabetes de har, men de får tablettbehandling så det är väl typ 2 då. Vi har 2 sorters tabletter att behandla med (Metformin och Glimepirid) samt snabbverkande insulin. Det finns i alla fall en blodsockermätare på sjukhuset, men det är inte så att man kan få nån sockerkurva att ordinera utifrån. Man får vara glad om det finns ett fastevärde på morgonen, och ambitionsnivån för ”bra” glukoskontroll är om det ligger mellan 10-15.
En av våra diabetespatienter den här veckan är en man i 45-årsåldern och han har faktiskt mixinsulin hemma! Dock ingen blodsockermätare. Han har förstås inget kylskåp, men berättade att han håller insulinet kylt genom att ha det i en lergryta med hål i botten, som han fyller med kol och sand och häller vatten på. Jag fattar ärligt talat inte hur det kan bli kallt av det, men nån läsare som har bättre koll på termodynamik kanske kan förklara? Han sticker ut bland övriga patienter eftersom han pratar lite engelska och faktiskt har viss koll på sin sjukdom och behandling och går att diskutera med (annars är patienterna väldigt passiva objekt här och har aldrig nån aning om vilka undersökningar eller resultat som har gjorts tidigare).
Kost och motion är ju basen i behandlingen av diabetes och det finns en dietist på sjukhuset som pratar med patienterna om livsstilen. Eftersom de är inlagda så mycket så har de gott om tid för det. Dock är det en sak i teorin, och en annan i praktiken. Basfödan här är ugali, en stabbig gröt gjord av majsmjöl som man äter genom att knåda ihop munsbitar med fingrarna. Man äter oftast bara 1-2 måltider per dygn här, och huvudmålet är en stor klump med ugali på kvällen. De har nån sorts ordspråk om att ”om man äter ris på kvällen går man och lägger sig hungrig”, dvs en dag utan ugali har man inte ätit ordentligt, de älskar verkligen sin ugali! Dock är det kanske inte världens bästa mat vid diabetes. Dietisten har berättat att det finns nån ”brown ugali” som görs på typ hirs eller nåt, och som är bättre, och så rekommenderar de att man ska äta mer grönsaker, frukt och kött. Tyvärr är det ju inte realistiskt för många här eftersom de inte har råd att köpa grönsaker och det är svårt att odla själv också här i öknen där det är ont om vatten.
Foton: Ulrika Elmroth, Karin Håkansson ... Läs merLäs mindre

Rotary Doctors Sweden

2 veckor sedan

100 mer hushåll har fått rent vatten. Lukhari-byn i Kakamegadistriktet, har fått en ny brunn, som kallas Were. Lerum Rotaryklubb har finansierat brunnen.
Här syns bilder från det första mötet med byborna, till grävandet av brunnen och när man hämtar vatten. Foto; Jacinta Karimi. ... Läs merLäs mindre